366 - April

Men var blir tiden av? Efter trafikolyckan går dagarna om möjligt ännu fortare, eller så är det jag som måst slå ner på takten en hel del.
Fortfarande en del sviter efter kraschen men som sagt, vi lever!

Vi har kommit hem igen och en "ny" gammal bil står på uppfarten så, så småningom skall väl allt återgå till det normala.

Återstår att blogga avslutet på mars och början av april månads kalendersidor.

Mer än halvvägs in i månaden är det hög tid att presentera uppslaget för april månad.
Jag hann inte göra klart uppslaget innan vi for iväg så några bokstäver till månadens namn fick jag inte med. =)Det har åtgärdats i efterhand.

Som synes har jag inspirerats av påsken och alla ägg som då har förtärts på ett eller annat sätt samt naturligtvis av alla vårens fåglar som bygger bo och lägger ägg just nu. Vaknar fortfarande lika glad över att höra fågelsång på morgonen.

I didn´t manage to finish the calender before we went on our vacation. "April" has been added when we came home.
Due to the car crash everything has been delayed this month but we are just so happy to be alive!
As you can see, this month is inspired by Easter and all the easter eggs and by the birds nesting during the springtime.
I wake up every day filled with joy over the chirping of the birds in the early morning.


För att visa att jag troget antecknar i min kalender kommer här mars månads färdiga kalender.

Vänstersidan

Högersidan

Hela uppslaget

Det blev inte mycket ritat vid sidan av denna månaden heller men vem vet, nästa kanske ...

Så blev det vinter

Snöovädret har dragit fram och efterlämnat ett vinterlandskap!

Självklart måste man ut för att göra änglar! Det är inte vart år man kan fixa påskänglar mitt i natten. =)


Idag är marken täckt med ett drygt dm-tjockt snötäcke. Visst är det april alltid!

Änglavakt

För ovanlighetens skull skall jag skriva om annat än pyssel.
I lördags, nu snart en vecka sedan, for S och jag E4an fram på väg till mor/mormor. Mellan Vetlanda S och Vetlanda N fick vi först en kraftig sladd som gjorde att vi kom ut i mittrenen på vägen. Jag lyckades undvika mötande genom att styra upp bilen mot vägen igen men när vi kom upp på vägbanan fick vi en ny sladd. Efter en 360 graders snurr for vi ut i terrängen där vi voltade runt 2-3 gånger innnan vi slutligen landade mot färdriktningen men på rätt köl - dock i ett viltstängsel.


Bilen ser otroligt välbevarad ut på bilden men den gick naturligtvis inte att rädda efter alla de volterna.
Som alla som såg olyckan eller var involverade i räddningsarbetet sa "Det var tur att du körde en gammal VOLVO - annars hade det inte gått så här bra".
Ja, jag är oändligt tacksam över både det och att vi hade änglavakt. S och jag har klarat oss helskinnade trots volterna i 110km/tim. Vi är ömma, framförallt känns det från nacken, men i övrigt tycks allt vara ok trots den ofrivilliga centrifugeringen.

Tack gode Gud för det!