I lördags, nu snart en vecka sedan, for S och jag E4an fram på väg till mor/mormor. Mellan Vetlanda S och Vetlanda N fick vi först en kraftig sladd som gjorde att vi kom ut i mittrenen på vägen. Jag lyckades undvika mötande genom att styra upp bilen mot vägen igen men när vi kom upp på vägbanan fick vi en ny sladd. Efter en 360 graders snurr for vi ut i terrängen där vi voltade runt 2-3 gånger innnan vi slutligen landade mot färdriktningen men på rätt köl - dock i ett viltstängsel.
Bilen ser otroligt välbevarad ut på bilden men den gick naturligtvis inte att rädda efter alla de volterna.
Som alla som såg olyckan eller var involverade i räddningsarbetet sa "Det var tur att du körde en gammal VOLVO - annars hade det inte gått så här bra".
Ja, jag är oändligt tacksam över både det och att vi hade änglavakt. S och jag har klarat oss helskinnade trots volterna i 110km/tim. Vi är ömma, framförallt känns det från nacken, men i övrigt tycks allt vara ok trots den ofrivilliga centrifugeringen.
Tack gode Gud för det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar